En italiensk riddare i delin

En dag stod Cathryn Trollsås och knackade på den stängda dörren till delin. Jag kände genast att den här damen inte var någon kund, och jag hade rätt. Hon ville sälja italienskt vin, och inte vilket som helst.

Om jag kände ett visst släktskap med Cathryn kan det bero på att det visade sig att hon har en liknande bakgrund som min: Jobbat i storföretag, varit key account manager, varit management konsult. Nu är hon sommelier och har övergått till att importera vin. 

Cathryn radade upp sina flaskor, jag visade henne mitt sortiment och min meny. Hon ville förstås att jag skulle smaka på hennes produkter, men – och det här kanske låter konstigt – det gör jag aldrig. I stället bad henne plocka ut ett par flaskor som hon trodde skulle passa. Det blev tre viner från Piemonte.

Varför jag inte smakar? Tja, Cathryn och hennes kolleger har helt enkelt ett kunskapsövertag. De är bättre än jag på att plocka ut rätt vin, och de har all anledning att göra sitt bästa. Slår det väl ut, det vill säga om ni kunder gillar vinerna, blir ju alla glada.

När det gäller Cathryn Trollsås hade jag extra rätt om det där med kunskapsövertaget. För ett par veckor sedan dubbades hon till riddare och inträdde då i ”Tryffel och vin från Alba-ordern”. Det skedde vid en ceremoni i riddarsalen i slottet Castello di Grinzane Cavour i Piemonte, Italien.

Veckan efter stod jag själv med hustrun och en grupp kunder i exakt samma rum. Fast utan att bli det minsta dubbade.

Ses!