Jag vet att ni är otåliga

 Det är jag med. Jag går här och vankar fram och tillbaka i min lilla butik, tio steg åt ena hållet och tio åt det andra. Ska man aldrig få veta?
 
Det är förstås serveringstillståndet jag pratar om. Så vitt jag vet är jag godkänd av alla remissinstanser, men jag väntar fortfarande på resultatet av utredningen om mig. Sen måste Salems kommun fatta beslut. 

För några månader sedan anmälde jag mig som god man för ensamkommande flyktingbarn i kommunen – och då var det ingen tvekan. Där blev jag godkänd direkt.

En väntan är i alla fall slut: sonen i huset blev pappa i förrgår. Det var därför jag stängde butiken i ett par timmar i går – för att hälsa en färsking välkommen. Nu när han är här, är världen ny. 

Så det är bara att kämpa på. Under tiden kan jag glädja er med att Roberto har skickat sin parmesanröra på glasburk. Den är underbar!