Lång dags färd mot ......

…serveringstillstånd. Ni är många som frågar hur det går, och nu ska jag berätta allt. Ta bladet från munnen, var öppenhjärtig, tala ut. Så här ligger det till. 

Vid årsskiftet ändrades lagen så att även sushibarer ska kunna få servera öl, vin och sake. Lyckligtvis går det inte att skriva en lag som bara riktar sig till restauranger som serverar rå fisk. Även vi som serverar delikatesser omfattas och får söka tillstånd.

Det innebär att jag tillbringade hela min januarisemester med att samla ihop de 19 dokument som krävs. Samt gå en kurs i vad alkohollagen säger och hur man avvisar fulla gäster. För att inte tala om hur man känner igen en full gäst. De kunde ju inte veta att jag serverade på Stenafärjorna i min ungdom och vet allt om fulla gäster.

Hur som helst, jag klarade tentan på andra försöket, lämnade in alla papper och nu har det hela dragit igång. Både hustrun och jag är kollade in i minsta skrymsle. Igår damp det ner ett papper från Skatteverket som visade att jag fyra gånger under 2009 haft en hundring eller två för lite på skattekontot – utan att jag visste om det. Det åtgärdades helt automatiskt, även det utan att jag visste om det. Några anmärkningar har inte Skatteverket. Allt är betalt i god ordning. Men ett par gånger fattades en hundring. Man kan ju bli nervös för mindre. Vet de om att hustrun fick böta för fortkörning en gång för tio år sen? Eller borde jag inte skriva det? Vad mer har vi gjort som vi inte har en aning om? Jag lovar att jag alltid plockar upp bajset efter hunden.

Nästa steg är att mitt ärende ska upp i Salems kommuns socialnämnd. Första möjliga tillfälle är 22 mars. Det gäller att hålla i minnet att serveringstillstånd inte är någon rättighet, även om man uppfyller alla krav. Håll tummarna.

PS glöm inte bort releaseminglet för vår bok ”En delikat affär” (Bookhouse) på torsdag, den 17 februari. Alla är välkomna. DS