Valborgsmiddag i delin

Nya terrassen är färdigbyggd, nu fattas bara värmen. Sen kan vi sippa rosé i solen igen. Men först – Valborg. Jag har komponerat en middag som passar lika bra ute som inne.

Det gick med en väldig fart att bygga golvet till delins nya terrass – tack Lasse, Claes och Ellen som hanterade skruvdragare med stor elegans. Själv stod jag för en gångs skull och tittade på. Eller ja, nästan.

Nu är allt klart, men eftersom värmen lyser med sin frånvaro tar det nog ett tag innan den där rosén kommer fram, i alla fall ute. Men vad är det för fel på att sitta inne? För den som vill förlusta sig i vårt etablissemang på valborgsmässoafton har jag följande menyförslag: Ostron (franska så klart), pizza med crème fraiche och räkor och som avslutning bagarn Sannas underbara citrontarte. Och så viner som passar till så klart. Glöm inte att boka!

Jo, och så har jag en hälsning från hustrun: Om ni ser henne jogga runt i Rönninge utan hunden Öhman i släptåg, behöver ni inte vara oroliga. Det är inget fel på Öhman, annat än han har fyllt nio och inte längre förstår varför man ska springa när man kan gå. Han har straffat ut sig själv från joggingrundorna genom att helt enkelt maska. Han lunkar på i sin egen takt och stannar till vid spännande luktfläckar utan att bry sig om att matte försvunnit ur sikte.

Nu har hustrun tröttnat på detta och beordrat mig att gå ut med Öhman två mornar i veckan. Utmärkt, tycker Öhman. Jogga skulle nämligen aldrig falla mig in.

Ses!